Vi gratulerar Hilda Silvergran till Kompassrosen!
Hilda Silvergran, kurschef för Rookie-kursen, är en av de unga ledare som belönats med Kompassrosen 2023, stipendiet för ungt ledarskap.
En av Svenska Lottakårens uppgifter är att utbilda och utveckla unga kvinnor till goda ledare. Ett kvitto på att kåren lyckas få fram många duktiga ungdomar är att en av dem, Hilda Silvergran, nu tilldelats Kompassrosen – stipendiet för ungt ledarskap. Vi gratulerar Hilda och passar på att höra mer om hennes drivkrafter och engagemang.
– Det är helt fantastiskt att vara en av stipendiaterna. Det har ett enormt symbolvärde, både för mig som ledare, för Lottakåren som jag representerar och även totalförsvaret i stort, säger Hilda Silvergran som till vardags jobbar halvtid som läkare inom psykiatrin i Östersund medan hon går sista året på läkarlinjen.
Den 15 maj tog hon emot priset Kompassrosen vid en ceremoni på kungliga slottet i Stockholm, direkt ur kungens hand. I år var det fem personer som fick utmärkelsen tillsammans med ett stipendium på 50 000 kronor. Vad Hilda ska göra med pengarna vet hon inte än.
– Det ska gå till att utveckla mina ledarskapsfärdigheter eller den verksamhet jag arbetar i, så jag får fundera lite på det.
Från Rookie till instruktör
Trots sin relativa ungdom, 25 år, har Hilda Silvergran redan varit medlem i Svenska Lottakåren i nio år. Men det var inte ett aktivt val från början att bli lotta.
– Nej, jag ville gå Rookie-kursen för ungdomar och då blir man medlem på köpet. Under kursen upptäckte jag allt som Lottakåren gör och blev jättetaggad på att utforska mer och gå fler kurser. Alla nya kunskaper och vänner jag fick och det sociala sammanhanget var verkligen något jag ville hålla kvar och odla vidare, berättar Hilda Silvergran som även har utbildat sig till sjukvårdsspecialist i Hemvärnet.
Att hon hade goda förutsättningar att bli ledare märktes uppenbarligen redan på Rookie-kursen, för bara ett par år efteråt frågade den dåvarande kurschefen om hon ville bli instruktörsaspirant, det vill säga prova på att vara instruktör innan man gått instruktörsutbildning.
– Kanske såg hon en potential hos mig och hade en tro på mig. Men att hon såg mig och pushade mig var nog en viktig del i min utveckling, funderar Hilda.
Stark kompass som ledare
Den ovanligt snabba resan från första kursen till att bli instruktör fortsatte ännu snabbare med nästa steg, när Hilda fick frågan om hon ville bli kurschef för Rookie-kursen efter bara ett år som instruktör.
– Det kändes väldigt speciellt. Rookie-kursen är ju militärt betonad och genomförs på ett regemente. Att komma till den världen som 21-årig kvinna och kurschef, det var mäktigt men också nervöst, för det kändes som jag bar så mycket mer än mig själv. Jag var också en representant för kvinnor i ett sammanhang där kurscheferna för de andra utbildningarna var mest män och äldre, berättar Hilda som lyfter fram stödet från kåren.
– Det gick jättebra, men det var för att jag hade så mycket stöd från Svenska Lottakåren, från mentorer och andra kvinnor i verksamheten som byggde upp mig men också hade min rygg och kunde hjälpa mig vidare hela tiden.
Från egen utveckling till andras
Hur upplever hon skillnaden mellan att vara instruktör och att vara chef? Och vilket är roligast?
– Att jobba med ungdomar är roligt för på gott och ont kan man göra så mycket skada om man gör fel och så stark positiv förändring om man gör rätt. Det är fantastiskt att se hur mycket tjejerna växer bara på en vecka om vi ger dem rätt förutsättningar, säger Hilda och fortsätter:
– Som kurschef har jag förstås färdigheter i att kunna planera och organisera, men det som ger mest energi är ändå det mellanmänskliga. Att få leda ett instruktörslag, utveckla nya instruktörer. Det som den tidigare kurschefen Sanne gjorde för mig när jag var ny har jag nu möjlighet att göra för andra instruktörer. Det är en väldigt fin cirkel att få vara med och sluta.
Lite samma princip ser hon även när det gäller hur drivkraften har förändrats över tid, från att vilja utvecklas själv till att vilja utveckla andra.
– När jag var tonåring och gick med i Lottakåren var drivkraften framför allt att det var så roligt att lära mig nya saker, få nya vänner, sådant som gynnade min egen utveckling. Den delen finns såklart kvar, men drivkraften har skiftat till att se meningsfullheten i att engagera mig i samhällsfrågor och i andra människor, utbilda mig till att vara en resurs för samhället om det skulle bli kris. Det som ger mig mest nu är att bygga upp andra människor, säger Hilda som tycker att hon ser den här utvecklingen även hos de ungdomar som går lottakårens utbildningar.
– Ja, det tycker jag märks redan på våra Rookie-kurser. De flesta kommer första dagen för att vara med om ett äventyr och lära sig något nytt, men när de samarbetat och hanterat utmaningar tillsammans i en vecka ligger de i en hög och är bästisar. Från att fokusera på sig själva lyfter de blicken och ser sina kurskamrater. Det är en häftig förändring att se.
Viktigt att hitta sin egen väg
Hilda Silvergrans snabba resa från deltagare till kurschef imponerar, men kan kanske även sänka modet hos andra unga. Måste man klara allt det där? Nej, poängterar Hilda som vill lyfta fram hur viktigt det är att hitta sin egen väg och sitt eget sätt att göra skillnad.
– Alla behöver inte ha ett militärt avtal, bli instruktörer eller chefer. Men alla kan hitta ett sätt att bidra till samhället och stärka sina medmänniskor. Det handlar inte bara om vårt hårda militära försvar, utan om vår demokrati och vår gemenskap som vi bygger upp tillsammans. Där finns det många olika sätt att hjälpa till. Om du däremot har ett mål, om du vet att du exempelvis vill bli instruktör – se till att ta hjälp av ditt nätverk! Inom Lottakåren kan du alltid hitta mentorer och förebilder, få hjälp och stöd, oavsett hur du vill göra skillnad.
Vad är Kompassrosen?
Kompassrosen är ett stipendium som delas ut av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap till unga ledare som visat prov på mod, tanke och handlingskraft. I år är det fem stipendiater som får Kompassrosen inom olika områden. Övriga förutom Hilda är Andreas Magnusson (klimat), Gabriella Kärnekull Wolfe (barns rättigheter), Mohamed Khalil (fotboll) och Rasmus Häggkvist (utbildning). Den 15 maj tog de emot utmärkelsen från kung Carl XVI Gustaf på Kungliga slottet.
Motiveringen till Hilda Silvergrans stipendium:
”Hilda tilldelas stipendiet för att hon genom idogt arbete och med omtanke som hörnsten visar på varje människas möjlighet att bidra till ett större ändamål.”
Text: Eva Jönsson, Copyfabriken
Diplomering Värdebaserat ledarskap
I samband med utdelningen av stipendiet Kompassrosen delade Kungen även ut diplom till ett hundratal ungdomar som under 2022/2023 genomgått utbildningen Värdebaserat ledarskap. En av dem som fick diplom var vår ungdomsinstruktör Johanna Sühl. Utbildningen arrangeras av Scouterna och Scouternas folkhögskola och får stöd av Stiftelsen Ungt Ledarskap.