Efter ett tag så kanske någon frågar “Är du gift, syster?”
Det är inte bara arga, unga män som åker ner och strider med våldsbejakande extremistgrupper såsom IS. Även mycket unga kvinnor ansluter sig. Magnus Ranstorp, terroristexpert och forskningsledare vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, CATS, vid Försvarshögskolan, har hört många historier från kvinnor som blivit utsatta för övergrepp:– IS målar upp en utopi, en romantiserad bild, men vad som utlovas och verkligheten är två ganska starka brytningar. Och när de väl är där nere så kan de inte ta sig hem igen heller, säger han.
Det är ett välbesökt föredrag på Ersta konferens den 21 oktober när Stockholms Länsförbund för Krisberedskap, SLFK, har bjudit in terroristexperten Magnus Ranstorp att föreläsa om våldsbejakande extremism. Frågorna är många bland besökarna inför ett komplext och känsligt ämne. Det finns en mängd drivkrafter och dragningskrafter och det handlar om en växelverkan mellan vänster- och högerextrema grupper, menar han.
– De som ansluter sig till IS är ofta väldigt unga. När det gäller tjejer kan de vara så unga som 13 - 14 år. Ofta är det små grupper av vänner, kompisgäng. Och de åker ner på grund av religiösa skäl, det är en plikt att bistå, att försvara muslimska bröder och systrar, säger Magnus Ranstorp.
Rekryteringen sker genom många olika plattformar, ofta genom bekanta och genom sociala medier. På olika hemsidor bearbetas individerna. Tjejer blir kontaktade och ibland får de frågan “är du gift, syster”, och sedan börjar rekryterarna påverka och förstärker “vi och dom”-känslan genom att dra in politiska aspekter kring kriget mot terrorn, berättar Magnus Ranstorp
– De flesta av kvinnorna som åker ner är offer och anledningen till att de åker ner handlar ofta om identitetsfrågor, om att kunna vara muslim och bära slöja utan att bli trakasserad. De vill kunna vara fria och att de åker ner dit där de blir väldigt ofria är ganska paradoxalt, säger han.
Idag har vi stora flyktingströmmar runt om i Europa och många kommer till Sverige. Men det är viktigt att skilja på detta och IS, det är två skilda frågeställningar, menar Magnus Ranstorp. Han menar vidare att vi är konflikträdda i Sverige och att vi inte vågar ta i problemen med ökad extremism i landet.
– Vi är väldigt individualistiska och samtidigt totalt sekulära. Man blir påhoppad och indragen i en vänster- och högerpolemik om man försöker diskutera frågor som rör till exempel religion på ett sakligt och konstruktivt sätt, säger han.
Enligt Magnus Ranstorp gäller det att politikerna nationellt måste förstå vad som händer lokalt, de lokala politikerna kapitulerar och går på knäna. Det är det lokala man måste fokusera på och man måste ha en plan, menar han.
– Vi håller på med en massa pseudodebatter, men inget om hur man konkret ska lösa frågorna. Det är då de högerextremistiska grupperna växer, individerna får inga svar. Politikerna försöker få röster och är rädda för att trampa fel och hamna på SD:s planhalva, säger Magnus Ranstorp.
Många försöker hjälpa till när flyktingar anländer. Man skänker saker och delar ut dryck och frukt. Magnus Ranstorp menar att de civila insatserna är viktiga, men att det gäller att göra något bestående, något varaktigt.
– Det har funnits många fina medmänskliga möten vid mottagandet av de som har kommit hit. Det är bra att människor gör någonting, istället för att inte göra någonting alls, men de kunde göra ännu mer, säger han.
Magnus Ranstorp för under sitt föredrag flera gånger fram det viktiga i att skapa goda motpoler när det rör sig antidemokratiska krafter i samhället. Han menar att man måste skapa ett motståndskraftigt samhälle, en plattform, där man kan ge involverade de rätta förutsättningarna för att kunna ha ett positivt inflytande.
– Det finns vissa grundläggande värderingar som vi aldrig kan tumma på, de demokratiska fri- och rättigheterna. Man ska kunna känna sig trygg och man ska respektera demokratin, lag och ordning. Vi måste vara starka och stå upp för det här, säger Magnus Ranstorp.
Förebyggande åtgärder är en aspekt som han återkommande talar om under den två timmar långa föreläsningen, att jobba proaktivt med social verksamhet. Han menar att här har kvinnor en central roll.
– Kvinnor är viktiga på så sätt att de kan påverka positivt, som motpoler. Mödrar känner sina barn väldigt väl, de vet när något är fel och det handlar om att kunna hantera detta på ett bra sätt, säger Magnus Ranstorp.
Även om han själv säger att han är pessimistisk inför dagens ökande extremism så tror han ändå att vi har en jättekapacitet när det verkligen gäller, men att det har gått alldeles för långt på vissa platser i Sverige och att det inte kommer att lösa sig av sig självt.
– Man behöver avpolitisera och avdramatisera när man träffar individer som har varit involverade i extremism eller terrorism, de är vanliga människor. Och vi behöver bryta segregationen. Det är det som är framtiden, säger Magnus Ranstorp.
Fakta Magnus Ranstorp, terroristexpert.
Bor i Stockholm, Skåne och Köpenhamn.
Har en fil. dr i internationella relationer.
Är forskningsledare vid CATS på Försvarshögskolan i Stockholm.
Är quality manager för EU’s RAN-nätverk.
Medlem i Global Agenda Council on Fragility, Violence & Conflict vid World Economic Forum.
Aktuell som ledare för en expertgrupp vid Köpenhamns kommun som arbetar mot våldsbejakande extremism.
Tre t:n om IS
Turkiet är ett transitland för de som åker ner för att ansluta sig till IS.
Twitter utnyttjas flitigt i IS-propaganda, med taggar som #MessageFromISIStoUS och #CalamityWillBeFallUS.
Toyota är ett bilmärke som ofta används av IS. Det finns en modell som heter Toyota Isis, namnet refererar till gudinnan Isis inom den egyptiska mytologin.