Med ansvar för att få fram bästa möjliga styrelse

En och annan kanske känner igen sig i möten i bostadsrättsföreningen, idrottsklubben eller koloniföreningen, där valberedningen är mest en formalitet. Det står i skarp kontrast till Svenska Lottakårens lottaöverstyrelse, där valberedningens uppdrag är både ansvarsfullt och tidskrävande. För uppdraget till riksstämman i november 2024 startade valberedningen sitt arbete redan våren 2023.

– Vi har använt oss av Sensus valberedningsstudiecirkel för att få en gemensam plattform. Vi började med att gå igenom vad som är lottakårens ändamål, strategi, vision, verksamhetsidé och värderingar. Sedan har vi tittat på vad som händer i vår omvärld och var lottakåren står idag. Vi är en del av totalförsvaret som håller på att byggas upp, därför behöver vi fundera över hur det påverkar vår organisation och hur vi ska tänka kring den styrelse som ska leda organisationen framöver, berättar Elisabeth Falkemo. 

Hittills har valberedningen, som består av fem lottor, haft två fysiska helgmöten (internat) och ska ha ett till, plus digitala möten däremellan. Inte nog med det – de har även intervjuat både generalsekreteraren, rikslottachefen och alla ledamöter i LÖ inklusive ersättare för att få deras bild av organisationens utveckling och utmaningar framåt. 

Viktigt att skapa ett komplett team

Elisabeth poängterar att det inte bara är att titta på enskilda personers kunskaper och styrkor. Valberedningen behöver se helheten och hitta kandidater med olika kompetenser och erfarenheter för att skapa ett team. 

– Styrelsen har ett kollektivt ansvar och vi behöver få ledamöter som kan bidra med olika saker. Det är när kompetenserna jackar i varandra som vi får en bra bredd i teamet. Därför måste vi se till att vi inte bara får kandidater med liknande kunskaper och profil.

Exempel på den önskvärda bredden är att det finns någon som tidigare varit med i en kårstyrelse och någon som har jobbat i en ledningsgrupp eller styrelse på lite högre nivå. Det behöver även finnas ledamöter med kunskaper i ekonomi, juridik, marknadsföring och kommunikation, och gärna med chefs- och ledarskapserfarenhet.

Elisabeth ser det också som väsentligt att få med kandidater som har en avtalsutbildning, antingen militär eller civil.

– Eftersom våra uppdrag vänder sig till Försvarsmakten är det viktigt med en eller flera som kan den utbildningen. Många av våra medlemmar är militärt utbildade och ingår ju i en väpnad styrka i skarpt läge. Även på den civila sidan har vi en utveckling med efterfrågan på stabsassistenter och förplägnadslottor. Det är lite nytt, så då är det bra med någon som vet vad det är uppdrag som vår styrelse ska ta ansvar för.

Även personliga egenskaper väger in, som samarbetsförmåga, driv, kreativitet, genomförande, kommunikativ förmåga, analytisk förmåga. 

– Det handlar inte bara om erfarenheten i lottakåren utan man bidrar med hela sin kompetens. Vi vill också få en åldersspridning och en spridning i landet. För att hitta alla de här kompetenserna är det en fördel att få in många nomineringar, säger Elisabeth Falkemo.

Utmaningar för valberedningen – och kandidaterna

Vilka är då de största utmaningarna för valberedningen, och kanske också för de som ska nominera kandidater? Åldersspridningen kan vara knepig, men inte för att det saknas lämpliga unga kandidater:

– Vi är jätteglada att vi har så många duktiga unga, det är inte bekymret om de är beredda att fortsätta sitt engagemang. Däremot har vi en dipp på 30–45-åringar, kanske för att det är i det åldersspannet man bildar familj, resonerar Elisabeth.

Viktigare är ändå att se komplexiteten i LÖ:s uppdrag, som skiljer sig mycket från uppdraget som ledamot i en enskild kårstyrelse. 

– Det kan finnas en utmaning i att man ser LÖ-arbetet som ”kårstyrelse 2.0”, men det är en större komplexitet i LÖ. Då behöver kårerna se andra kompetenser hos medlemmar än att de är duktiga i det lokala kårstyrelsearbetet. Där tror jag det kan vara svårt att hitta kvinnor som kanske inte varit i en kårstyrelse, men som mycket väl skulle kunna leverera på den nivå där LÖ är, där man har ett ansvar för uppdragsmedel från staten, ett arbetsgivaransvar och arbetsmiljöansvar. Det kan vara medlemmar som jobbat med strategier i en organisation, vet hur man arbetar med omvärldsbevakning, vet hur man förhåller sig till ägarstyrning eftersom vi också har ett bolag.

Kompetenser som kan vara svårare att hitta än andra tror Elisabeth kan vara erfarenhet av påverkansarbete, ideellt eller politiskt, och ledningsgruppsarbete eller styrelsearbete från en organisation.

Så går det till

Ledamöterna i LÖ har sina poster i två år, och kan sitta i tre perioder, alltså totalt högst sex år. Rikslottachefen och de två vice rikslottacheferna har ingen sådan begränsning. 

– Alla platser är alltid till förfogande men nu har vi en väldigt nyvald styrelse så alla är valbara igen. Men om de gör ett bra jobb och vill fortsätta så ska man röra så lite som möjligt i en styrelse, menar Elisabeth.

I början av april skickar valberedningen ut handlingar till alla lottakårer och på webben, med information om hur styrelsen ser ut idag och vilka personer som har avböjt omval eller inte är valbara. Kårerna, eller enskilda medlemmar, ska därefter föreslå omval av de som står till förfogande eller föreslå en nominering som ska vara inne 1 juni. Det är också möjligt att nominera sig själv, men det har Elisabeth aldrig varit med om. Valberedningen tar sedan referenser på de nominerade, från lottakåren men även andra referenser kan vara aktuella.

Valberedningen kan inte lämna flera alternativ och säga ”vi tycker alla de här tre är bra”, utan de lämnar ett förslag för varje plats som står till förfogande. 

– När vi lämnar vårt förslag bifogar vi meritförteckningar till riksstämman eller ombuden. Om de inte är nöjda med vårt förslag måste en ny nominering ske på samma nivå. Man kan alltså inte ”kuppa in” en ny person plötsligt på stämman utan det måste finnas ett underlag och en meritförteckning på en ny kandidat, säger Elisabeth. 

Elisabeth Falkemo har själv gedigen erfarenhet från både LÖ där hon varit rikslottachef, och från andra valberedningsuppdrag, bland annat i Cancerfonden där hon sitter just nu. Vad är det som är så kul med valberedningsarbetet? 

– Vi har trevligt tillsammans när vi jobbar, men framför allt har vi ett förtroende från riksstämman att ta fram förslag till en överstyrelse som ska leda organisationen framåt de kommande åren. Det är ett fantastiskt ansvarsfullt arbete och det tycker jag är roligt! 

Läs även: Rikslottachef Eva Nolsäter berättar om lottaöverstyrelsens arbete, uppdrag och utmaningar

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken