Hemvärnet och Svenska Lottakåren – en livslång historia

Omvärldsläget under beredskapstiden (1939–1945) födde en stark försvarsvilja i Sverige. Som en manifestation av den bildades Hemvärnet 1940 och Lottakåren såg en stark medlemsutveckling.

Vid denna tid hade lottorna 16 års erfarenhet av stödjande verksamhet till Landstormen. Detta var intressant för det nya Hemvärnet som snabbt fick många uppgifter och som behövde lösa sin underhållstjänst. Lottorna hade också en dröm om att bli en folkrörelse som sträckte sig lång ut på landsbygden. Hemvärnet fanns där och lottorna intresserade sig därför för Hemvärnet. Det ömsesidiga intresset i varandras verksamhet ledde 1940 till ett samarbete som gynnade de båda.

Lottornas dröm om att nå landsbygden blev verklighet. Praktiskt taget överallt där hemvärn organiserats fanns snabbt också lottor till hjälp. Lottor tog förplägnads-, expeditions- (stabstjänst) och materieltjänst, och de ordnade basarer och fester för att samla in pengar till förmån för Hemvärnet. Lottorna bekostade mycket av den mat som förekom vid övningar och köpte även en del utrusning till Hemvärnet. Alfa-köket, som vårdades och förvaltades av lottorna till 1990-talet, är ett exempel på utrustning som lottorna införskaffade.

Fortsatt samarbete

Efter beredskapstiden övergick världen till en skör fredstid och Europa delades upp i ett öst och väst. Ett kallt krig inleddes. Omvärldsläget påverkade föreställningarna om behovet av ett starkt försvar, och Hemvärnet och Lottakåren kunde därför även efter beredskapen ta stor plats inom försvaret.

Organisationerna utvecklade sin verksamhet och stärkte sitt samarbete 1900-talet ut. När Hemvärnet fick fler uppgifter var det nödvändigt med lottornas fortsatta stöd för att lösa de nya uppgifterna. Personal till Hemvärnet rekryterades från Lottakåren och lottor fortsatte vara värdefulla för att fylla Hemvärnets personalbehov även efter millennieskiftet.

Några viktiga årtal

• 1924  Svenska lottarörelsen bildas.
• 1940  Hemvärnet (HV) bildas och inleder samarbetet med Lottakåren.
• 1982  Från att vara civilmilitär personal blir HV-lottor nu klassade som militär personal. Folkrättsligt räknas därmed lottorna som kombattanter.
• 1983  HV-lottor kan få befälsgrader efter lämplig utbildning.
• 1985  De första kvinnliga HV-instruktörerna utbildas på Hemvärnets Stridsskola (HvSS) i Vällinge.
• 1989  Kvinnor får bli ordinarie hemvärnsmän.
• 1993  HV-lottorna är den största gruppen av avtalsbundna lottor. Ca 7000 lottor har avtal mot HV.
• 2022  Ett nytt tjänstgöringsavtal införs i hemvärnet och alla personalkategorier får samma förutsättningar avseende beredskapskrav och ersättningar

Åren utgör några få men viktiga nedslag i historian som Lottakåren och Hemvärnet har gemensamt. En historisk linje är särskilt viktig att lyfta fram. Den är att Hemvärnet har spelat en viktig roll när det gällt att ge kvinnor en arena att visa sin kompetens och vilja att bidra till försvaret. Tjänsterna som lottor haft inom Hemvärnet har varit av stort värde för utvecklingen av kvinnors möjligheter att delta aktivt inom det militära. Länge hade kvinnor inte den möjligheten. Hemvärnet har tillsammans med Lottakåren bidragit till att öka andelen kvinnor inom försvaret, och även idag fortsätter de att göra det.

Ytterligare en betydelsefull historisk linje är att oavsett om det allmänna intresset för försvaret varit stort eller lågt, har lottor och hemvärn funnits, redo att bidra till försvaret. Hemvärnet och Lottakåren är där befattningarna aldrig försvann och försvarsviljan alltid fanns kvar, oavsett hur omvärlden utvecklades. De visar en sann delad försvarsvilja som hållits levande genom både omvälvande samhällsförändringar och förändrade omvärldslägen.

Fakta - specialister i Hemvärnet

Flera frivilliga försvarsorganissationer utbildar så kallade specialister till Hemvärnet - det är personer som inte har genomfört grundutbildning i Försvarsmakten. En specialist får en kortare grundutbildning i soldatfärdigheter (Grundutbildning för frivilliga - GU-F) på två veckor plus utbildning i sin befattning. Svenska Lottakåren utbildar stabsassistenter, underrättelseassistenter och fältkockar till hemvärnsförbanden. Ett vanligt missförstånd är att man måste vara lotta för att utbilda sig till dessa befattningar men kravet är medlemskap i en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna.

Läs mer om Hemvärnet

Text: Jennifer Bergström,
Student i militärhistoria vid Försvarshögskolan och praktikant på SLK kansli