Frivilliga med avtal en viktig resurs för Jordbruksverket

De frivilliga förstärkningsresurserna är viktiga vid en kris eller samhällsstörning, och Jordbruksverket är en av de myndigheter som behöver använda sin avtalspersonal mest flitigt. Myndigheten arbetar också mycket med att utveckla och förbättra samarbetet och logistiken kring insatser där de frivilliga kallas in.

Jordbruksverket är troligen den myndighet som är mest van vid kriser och insatser, och är därför beroende av avtalade frivilliga förstärkningsresurser som kan rycka in med kort varsel. Totalt har Jordbruksverket 21 avtalade frivilliga, som alla är stabsassistenter.

Den senaste stora händelsen där bland andra Svenska Lottakårens stabsassistenter fick rycka in är fågelinfluensan i Mönsterås i februari 2021. Det var Jordbruksverkets historiskt största insats, då 2,2 miljoner fåglar behövde avlivas. Då kallades avtalspersonal in från både Svenska Lottakåren, Svenska Blå Stjärnan, Frivilliga Automobilkåren och andra organisationer. Camilla Edberg är Jordbruksverkets samordnare för frivilliga förstärkningsresurser:

– Vi har så gott som varje år händelser eller kriser där vi kan behöva hjälp, och även om vi har avtalade frivilliga är det inte alltid tillräckligt. Under fågelinfluensan kontaktade vi även kansliet hos Svenska Lottakåren. Men vi klarade oss i slutändan med de frivilliga resurser vi hade. Från lottakåren deltog sex lottor från vår avtalspersonal.

Efterlängtad workshop

En viss kontinuitet är viktigt för att insatserna ska fungera optimalt. Då är det en fördel att många frivilliga med avtal har varit med ett antal år och har erfarenhet från att ha deltagit i en eller flera insatser.

– Det är väldigt bra för då kan jag ”blanda” erfarna med nya så att de nya lär sig av de mer erfarna. Under fågelinfluensan skickade vi ut frivilliga som kanske hade behövt lite mer utbildning innan, men på grund av pandemin hade vi ju inte hunnit träffa de nya.

Ja, fågelinfluensan kom ovanligt olägligt mitt under pandemin, och ställde sig även i vägen för den löpande kontakten med utbildningar och workshops. Men efter en lång tid utan möten med avtalspersonalen, kunde Jordbruksverket äntligen hålla en workshop 7–8 december 2021 i Jönköping.

– Vi skrev avtal med många frivilliga i januari 2020, sedan kom covid-pandemin, så halva gruppen hade jag aldrig träffat utan bara haft digitala kontakter med. Jordbruksverket har också flyttat till nya, mer aktivitetsbaserade lokaler, så det var viktigt att få visa de frivilliga hur den arbetsplats ser ut där de kan komma att få jobba i framtiden.

Andra delar i workshopen var en genomgång av de olika rollerna och exempel på vad de frivilliga kan få arbeta med, och en genomgång i Jordbruksverkets krisledningssystem LEIF och om larmkedjan för inkallelse.

– Vi pratade också om vår arbetsordning och beredskapsplan, som är viktiga styrdokument för Jordbruksverkets krisorganisation, och genomförde ett grupparbete kring distanskurser, där olika grupper tog fram vad de vill ha i sina kurser, säger Camilla och fortsätter:

– Vi fick väldigt mycket bra svar som vi kan jobba vidare med. Deltagarna efterlyste bland annat kursinnehåll om vilka de olika aktörerna är, internt och externt, och vem som gör vad. En idé som kom fram är att ta in frivilliga i linjeorganisationen så att de får vara med och se verksamheten i lugn och ro, innan det blir skarpt läge.

Utöver kurser och larmövningar jobbar Jordbruksverket mycket med löpande information till avtalspersonalen, som nyhetsbrev, digitala föreläsningar med mera.

– Jag tycker att vi har fått till ett väldigt bra samarbete de senaste åren. En viktig aspekt är att få till bra larmkedjor när vi behöver många på ett uppdrag. Men det gäller att utarbeta en plan som passar respektive organisation, eftersom de har lite olika upplägg och samma form fungerar inte för alla, säger Camilla Edberg.

Fler kriser ett troligt scenario

I och med klimatförändringarna kommer kriser och samhällsstörningar troligen att bli allt vanligare. Fågelinfluensa är ett exempel – när medeltemperaturen ökar, flyttar fåglar inte som de ska utan stannar kvar. Även afrikansk svinpest riskerar att öka i takt med en växande vildsvinsstam. Därför kommer också mer frivilliga resurser att behövas i framtiden, spår Camilla Edberg.

– Ja, visst är det så. Därför har jag lämnat in en ansökan till MSB för att skapa ett aktörsnätverk där olika myndigheter kan dela med sig av material och verktyg mellan varandra, för att underlätta för alla parter. Tanken är att vid väldigt stora händelser kan vi på ett enklare sätt kraftsamla alla avtalsfrivilliga som de olika organisationerna har, säger Camilla.

Efter de senaste årens pandemi, fågelinfluensa, skogsbränder och översvämningar står det klart att det finns en stor efterfrågan på frivilliga förstärkningsresurser som är både utbildade och övade för att vara en viktig tillgång när det inträffar en kris, och inom lottakåren finns det flera möjligheter att vara med och göra en insats.

Lästips:

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken
Foto: Jordbruksverket