En ny lottakår är född – lagom till 100-årsfirandet
Just under året då Svenska Lottakåren fyller 100 år, kom en ”tillökning” den 10 mars av en helt ny kår i Trosa. Pia Andersson och Marianne Skantz berättar om bakgrunden till den nya kåren och vad man behöver tänka på när man bildar en ny lottakår.
Pia Andersson är nyss fyllda 68 år och bor i Trosa sedan fyra år. Lotta har hon bara varit sedan hösten 2023, men nu är hon kassör i den nya lottakåren.
– Det där med lottorna har funnits med i huvudet hela livet. Men att jag gick med berodde på några inlägg på Facebook som fick mig att tänka att det verkade vettigt, nu när jag är pensionär och behöver något att göra, berättar Pia Andersson som jobbat som kock i hela sitt yrkesliv. Även omvärldsläget påverkade Pias beslut:
– Det händer så mycket, det blir strömavbrott, stormar och torka. Om jag kan klara mig själv, då kanske jag kan hjälpa andra, det känns meningsfullt. Särskilt när jag blivit pensionär och barnen är utflugna vill jag göra något som gagnar även andra, inte bara mig själv.
Stort intresse från nya medlemmar
Anledningen till att man beslutade att bilda en egen lottakår i Trosa var dels att närmaste kår fanns i Malmköping, vilket innebar långa resor för medlemmarna i Trosa, dels att det fanns ett stort intresse från Trosa-bor som ville gå med i Svenska Lottakåren.
– Jag tror att många har väntat på att det ska bli en lottakår här. När jag gick med var vi i Trosa kanske 5–6 lottor som åkte till Malmköping. Idag har vi redan 28 medlemmar och 21 som vill bli medlemmar i Trosa. Det är jättekul, säger Pia Andersson, som själv blivit kassör fast hon inte har någon sådan erfarenhet sedan förut.
– Nej, men alla i organisationen är så välvilligt inställda till att hjälpa varandra och jag lär mig vartefter. Det är också väldigt mycket ordning i Lottakåren med regler för hur allt ska gå till. Vi har även en fantastisk ordförande i Marianne Skantz. Hon är jätteduktig och tydlig, det är bara att följa hennes instruktioner så blir det bra, säger Pia.
Det låter som Marianne Skantz är en veteran i lotta-sammanhang, men i själva verket är hon lika ny som Pia. Däremot har hon gedigen erfarenhet av föreningar, projektledning och utbildningar i föreningskunskap.
– Jag har en bakgrund som projektledare och har bland annat jobbat med EU-finansierade projekt med många deltagare, berättar Marianne som är uppvuxen med Lottakåren då både mamma, mormor och farmor var lottor.
– Jag minns hur jag satt med och lyssnade när de hade lottaträffar hemma, med mammas lottakår. Så jag har alltid haft det med mig men inte riktigt haft tid förrän nu.
Var beredd på att det tar tid
Hur går det då till att starta en ny kår, och vad ska man tänka på? Marianne Skantz vill flagga för att det krävs ett visst tålamod i början.
– Man ska vara beredd på att det tar tid. Svenska Lottakåren har väldigt bra instruktioner om hur man ska gå tillväga, men varje kontakt med externa parter tar tid. Att få organisationsnummer från Skatteverket gick förvånansvärt fort, men bankerna har varit ett bekymmer när det gäller att få bankgiro, säger hon.
Till att börja med krävs ett möte där det gäller att få medlemmar att ställa upp som ordförande, kassör och ledamöter.
– Något som underlättade var att lottan Lia Eidvall hade gjort ett stort jobb med att bilda en lokal undergrupp till Malmköpings lottakår. De som drev undergruppen hade flera möten med intresserade kvinnor och det blev lite mun-till-mun-metoden. De var även ute på Beredskapsveckan och blev en grupp med ett djupare intresse av att bilda en kår och det tror jag var väldigt bra, säger Marianne.
Det är också värdefullt att redan innan diskutera och försäkra sig om att det blir tillräckligt många medlemmar och att det går att få till en styrelse, menar Marianne.
– Formellt krävs inte mer än tre personer för att bilda en förening, men då blir det ju ingenting. På vårt uppstartsmöte var vi 14 och det kan vara bra att prata om det så att man vet att det finns några som vill ställa upp.
Stöd istället för konkurrens
Man skulle kunna tänka sig en viss besvikelse från Malmköpings lottakår över att förlora medlemmar till en ny kår, men så har det inte alls varit.
– De har bara varit positiva, man kan ringa när som helst och fråga om olika saker. Malmköping och Trosa ligger såpass långt ifrån varandra, så de som var medlemmar där åkte inte så gärna till Malmköping. Därför tror jag tvärtom att vi kan stötta varandra istället, säger Marianne, och Pia instämmer:
– Den 21 september kommer Malmköpings lottakår hit och håller en Sköt dig själv-kurs, så det är klart att vi samarbetar. Det är också tanken, att ha utbyten och hjälpa varandra. Det är intressant och jätteroligt att folk vill engagera sig civilt, att det finns en ökad vilja i samhället att hjälpa till.
Men om nu Trosa redan hade en ”undergrupp” till Malmköpings kår, vad gör det för skillnad att bli en egen kår formellt?
– Jag tror att det är en ganska stor skillnad. Vi kommer exempelvis att samverka med andra organisationer i kommunen, där man har bildat en FRG. Den här närkontakten och samarbetet där man kan ställa upp när det händer något, det kan vi inte ha i en lokal lottagrupp, den har inte samma lokala legitimitet, förklarar Marianne.
Viktigt hålla medlemmarna varma
Med många nya medlemmar gäller det också att ”hålla dem varma” under tiden kåren väntar på att komma igång och ha allt på plats.
– Vi deltog på Sjösäkerhetsdagen 18 maj i Trosa, där vi informerade om oss, sedan var det Gröna marknaden på Garvaregården 25 maj, då vi fanns på plats för att berätta att vi finns. Då kom det flera som ville bli medlemmar, säger Pia, som poängterar vikten av att fråga både nya och gamla medlemmar vad de vill göra.
– De som varit medlemmar ett tag har sagt att de vill lära sig laga mat ute och lära sig om ätbara växter. Vi har även försökt boka in Scouterna för att lära oss hur man slår knopar. Men det gäller för nya medlemmar att också vara aktiva i sina önskemål, det är en demokratisk förening.
Det kan tyckas som en fantastisk slump att en ny kår bildats samma år som Svenska Lottakåren fyller 100 år. Men vad kunde vara ett bättre sätt att fira, undrar Pia Andersson.
– Ja, det är häftigt att vi bildats nu och Svenska Lottans dag infaller den 10 september då vi firar 100 år. Det är kul att vara en del av Sveriges största kvinnliga nätverk, och jag ser verkligen fram emot att träffa alla nya medlemmar och allt det roliga vi ska hitta på!
Här hittar du Trosa lottakårs webbsida
Text: Eva Jönsson, Copyfabriken