”Det är tillsammans som vi kan lösa problem och utmaningar”

– Det känns fantastiskt. Särskilt som det inte är något som är framförhandlat inom politiken utan handlar om att de tror på mig och att jag kan göra skillnad, säger Alexandra Anstrell. 

Varför valde hon att engagera sig i Svenska Lottakåren av alla frivilliga försvarsorganisationer?

– Jag har alltid gillat Lottakåren för deras struktur och tydlighet. Man kan inte tveka om vad Lottakåren står för, deras tradition, erfarenheter och kunniga människor som har en vilja att bygga upp totalförsvaret. Förutom att det är jättespännande och kul, är det en ära att få vara en del av en sådan organisation.

Lottakårens länk till politiken

Rollen som riksförbundets ordförande handlar om att vara en länk mellan lottakåren och landets beslutsfattare. För Alexandra Anstrell är det viktigt att resa runt, träffa människorna i organisationen och ställa frågor för att kunna vara den länken.

– Jag är väldigt praktiskt inriktad så jag har gett mig ut och besökt många verksamheter, bland annat lottakårens utbildningar i Enköping. Jag tänker att det är så man lär sig, genom att prata med människor, fråga hur det är. Vilka bekymmer kan man hjälpa till att lösa, vilka möjligheter finns det att stärka totalförsvaret? Genom att lyssna in och möta människor kan vi tillsammans komma fram till bra förslag utöver de som redan finns idag, säger Alexandra Anstrell.

Ett problem hon sett är att det kan vara svårt för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer att få ledigt från jobbet för att vara ledare eller delta i en utbildning eller övning. 

– Det behöver vi se över i lagstiftningen för att möjliggöra och främja deltagande i frivilligorganisationer. Man ska inte behöva stå med mössan i hand för att få ledigt av sin arbetsgivare.

Utmaningar med ökat engagemang

En annan utmaning är uppbyggnaden av totalförsvaret, där det stora tillströmningen till de frivilliga försvarsorganisationerna har skapat brist på platser och materiel när frivilliga ska gå utbildning på ett regemente. 

– Det är en fråga där man behöver hjälpas åt att prioritera, men också lyfta frågan högre upp så att den finns med i planeringen för olika regementen, säger Alexandra Anstrell, som menar att lottakåren och andra frivilligorganisationer är helt centrala även för vårt militära försvar: 

– Jag skulle säga att den militära delen av totalförsvaret aldrig skulle klara sig utan det civila försvaret. Där är Lottakåren oerhört viktig i och med att de utbildar människor till Försvarsmakten, även om de utbildas civilt. Och genom sitt jobb med att stärka individer inom krisberedskap generellt. Vid stora kriser är ju frivilligorganisationerna oerhört snabba med att kliva fram och berätta vad de kan hjälpa till med, och det är fortsatt viktigt. Vi kommer ju att ha fler skogsbränder och andra saker som händer. 

Just inom krisberedskap och totalförsvar kan samarbetet och frivilligavtalen med myndigheter utvecklas mer, tycker Alexandra:

– Det finns några länsstyrelser som är i framkant, exempelvis Skåne som har skrivit avtal med många lottor för att kunna stötta upp administrativt i deras krigsorganisation. Här är lottor med sin kompetens en jättebra resurs, istället för att myndigheten ska förlita sig enbart på sin egen personal. Fler länsstyrelser skulle kunna göra likadant.

Resan till politiken

I yrkeslivet har Alexandra Anstrell en bred bakgrund som både utbildad kock och civilekonom. Att hon hamnade i politiken beror på hennes första barn – och en skarpsynt faster.

– Jag var hemma och drog barnvagn ett år och blev arg på en massa saker. Till slut frågade min faster om jag bara skulle gå hemma och gnälla eller faktiskt göra något. ”Du måste bli politiker”, sa hon. Så jag gick med i Moderaterna och gick på ett möte. Jag ville bara att skolorna skulle bli bättre i Haninge, men hade svårt att förstå den politiska processen. Men efter valet 2006 började jag som deltidspolitiker i Haninge, berättar Alexandra som senare även varit heltidspolitiker en period.

Trots engagemanget för barns trygghet och sociala frågor, hamnade hon i försvarsutskottet när hon blev invald i riksdagen 2018. Det var samtidigt något hon ville eftersom hon är intresserad av försvarsfrågor och, som hon säger, en riktig försvarsvän.

På frågan vilka personliga egenskaper och erfarenheter hon kommer att ha nytta av som riksförbundsordförande återkommer Alexandra till förmågan och intresset för att lyssna på dem som faktiskt är involverade.

– Jag tror också att jag är väldigt duktig på att nätverka och bra på att få saker och ting gjorda. 

Det ska också bli mer verkstad och mindre utredande, om Alexandra Anstrell får som hon vill. 

– Jag träffar både försvarsministern och civilförsvarsministern varannan vecka och eldar på dem. Som civilekonom har jag också alltid haft synpunkter på ekonomin i Sveriges försvar. Och jag brukar säga att det aldrig har varit så mycket pengar i försvaret som efter att jag kommit in i riksdagen, säger hon med glimten i ögat.

Fakta om nya riksförbundets ordförande

Alexandra Anstrell, riksförbundets ordförande sedan november 2022
Ålder: 48 år
Bor: Uppvuxen på en gård i Jämtland, bor numera i Haninge utanför Stockholm
Familj: Man och två barn
Sysselsättning: Riksdagsledamot sedan 2018 för Moderaterna, ledamot i Försvarsutskottet
Bakgrund: Utbildad till både kock och civilekonom, har bland annat jobbat som säljchef på ett stort reseföretag. Kommunpolitiker i Haninge kommun, sedan 2018 riksdagsledamot (M) i försvarsutskottet.
Fritidsintressen: Jakt, friluftsliv, löpning, hästar

 

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken