Gotlands lottakår söker sina rötter i Finland
Vi var fem personer från Gotlands lottakår som fick möjlighet att besöka Lottamuséet i Tusby, Finland. Svenska Lottakåren fyller snart 100 år och inför förberedelsen av vår egen jubileumstidskrift på Gotland ville vi lära oss mer om den finska lottarörelsen. Svenska Lottakåren har inspirerats av den finska motsvarigheten som föregick den svenska rörelsen med fyra år. Vår resa finansierades med hjälp av bidrag från Kulturfonden för Sverige och Finland, #fondenrahasto.
Med på vår resa var också Växjö och Karlshamns lottakår. 19 personer äntrade således Finlandsfärjan den 7:e september för gemensam avfärd till Helsingfors. Nästa morgon stod vi under en försiktigt lovande sol och en väntande taxi som tog oss till Tusby som ligger på 45 minuters bilfärd från Helsingfors.
På Lottamuséet togs vi emot av den svensktalande museiguiden Vilja som med sin sjungande svenska bjöd oss på lunch. Det var en lätt lunch passande beredskapstider, en len blomkålssoppa med tillbehör. Efter lunchen blev det en kort film om de finska lottornas historia.
Den finska Skyddskåren hade sedan tidigare en kvinnlig avdelning, men när Lotta Svärd-organisationen bildades 1920 fick fler kvinnor möjlighet till vapenfri tjänstgöring. Själva namnet till organisationen kommer från J.L. Runebergs berömda Fänrik Ståls sägner där soldaten Svärds fru Lotta följer med sin man till kriget. När hennes man stupar stannar hon kvar och sköter om de andra soldaterna.
De finska lottorna innehade flera viktiga poster inom försvaret. Det fanns lottor som skötte luftbevakning, andra som skötte kok eller förplägnad eller tog hand om sårade såväl som stupade soldater. De finska lottornas företagsamhet spillde också över till resten av samhället och under en period drev de bland annat vandrarhem och kaféer. Särskilt populära var de så kallade lottakantinerna, enklare förrättningar där man kunde få i sig ett mål mat. De finska lottorna spelade till exempel en stor roll under andra världskriget när finska soldater i Fortsättningskriget stred mot Sovjetunionen.
300 lottor stupade i krig. Deras betydelsefulla arbete under krigsåren har dock inte fått samma uppmärksamhet som deras manliga kolleger. I själva verket var deras anseende inte så högt under åren som kom vilket återspeglade sig i efterkrigstidens nidteckningar och krigsfilmer. Från 1990-talet och framåt har de fått upprättelse för de stundtals otacksamma uppgifter de utförde och som med all säkerhet har haft stor betydelse för den finska krigsviljan.
Platsen där Lottamuséet idag står har en särskild historisk betydelse. Den ursprungliga byggnaden med tillhörande område köptes av Lotta Svärds-organisationen. Där utbildades lottor för viktiga funktioner såsom telegrafi. Under fritiden utnyttjades den närliggande Tusbysjön flitigt. Tyvärr brann huvudbyggnaden ner något år efter att Lotta Svärd-organisationen upplöstes, en eftergift vid vapenstilleståndsavtalet 1944 med Sovjetunionen.
Idag står en något krympt version av byggnaden på ungefär samma plats som den ursprungliga. Spår av branden kan idag skönjas på de över hundra år gamla tallarna. Man har möjlighet att vandra i den vackra trädgården och även kika in i en lottakantin.
Lotta Svärd-stiftelsens uppgift är bland annat att bevara de historier och filmer som finns kvar för eftervärlden. De lottor som ännu finns kvar i livet, lottorna är idag över 100 år gamla och smålottorna runt 80 år, har fortfarande möjlighet att komma och besöka vilohemmet som ligger på andra sidan vägen, vackert belägen vid Tusbysjön.
Svenska lottor har en särskild koppling till Lotta Svärd-organisationen. När Finland skulle stå som värdland till 1940 års olympiska spel var tanken att de finska lottorna skulle sälja näsdukar. Tyvärr ställdes OS in p.g.a. kriget och de finska lottorna stod kvar med ett osålt lager av näsdukar. Då kom Svenska Lottakåren och rikslottachefen Maja Schmidt till undsättning och erbjöd sig att sälja näsdukarna i Sverige. De svenska lottorna lyckades sälja näsdukarna och för dessa pengar skänkte de sedan ett fullt möblerat vilohem. Ännu idag fungerar det som ett vilohem för de finska lottor som finns kvar i livet.
Besöket till Lottamuséet och Tusby gav oss många insikter. All den uppfinningsrikedom som de finska lottorna hade, har inspirerat oss att bygga vidare på vår roll som lottor. Det var inte bara historiens vingslag som slog emot oss, utan även framtiden. Under brinnande krig bromsades lottorna inte av omöjligheter utan skapade något av det de kunde. Det här är något vi absolut kan ta lärdom av. Vi vill även rikta ett stort tack till Lotta Svärd-stiftelsen för det fina bemötandet vi fick.